Svar:  Eftersom motorn är tänkt att ha ett högre kompressionsförhållande än jämförbara motorer, så måste det högre kompressionsvärmet avledas. Annars blir förbränningstemperaturen för hög, som i sin tur skapar miljöskadligt utsläpp.

Fråga:  Man kan inte någonstans på de här sidorna se någon anordning för bränsletillförsel eller tändning. Hur skall det lösas?

Svar: Det är enkelt. En förgasare eller insprutare placeras framför den ihåliga rotoraxeln med en tätning i övergången mellan axel och ett fast anslutningsrör till förgasaren. Tändstiftet sitter på rotorhuset och följer med i rotationen. I ett visst läge passerar stiftet en kontakt som överför en gnista till stiftet.

Fråga:  Förbränningsrummet får väl inte den bästa utformningen med en sån här konstruktion. Det blir lite långt och utdraget som gör att flamman inte når fram i alla hörn eller kanske slocknar?

Svar:   Ja, en vanlig motor har ett cylindriskt eller sfäriskt förbränningsrum, vilket är bättre. Men det går att kompensera genom fler tändstift. Konstruktionen medger det. Dessutom införs färskgasen med kraftigt tryck och turbulens som gynnar en snabb flamutbredning. Man kan också förvänta sig att bränslet hinner förånga sig på väg genom kanaler och kylare, vilket också gynnar en fullständig förbränning. 

Fråga: Förloras inte mycket energi vid förbränningen under expansionen i auconmotorn? I en vanlig kolvmotor hinner trycket byggas upp vid övre dödpunkten och ge större kraft till kolven.

Svar: Nej, energin tas tillvara bättre i auconmotorn eftersom där är ett mer utdraget förbrännings-förlopp (Se diagram). Man får ett lägre topptryck men högre medeltryck som varar längre under expansionen. Konstruktionen med separata enheter (kompressor och expander) gör det möjligt att expandern kan göras större än kompressorn. Då får man en utdragen expansionstakt för att all värmeenergi skall kunna utnyttjas. Detta  till skillnad från den vanliga kolvmotorn, där mycket energi går förlorat genom avgaserna. Visserligen får man då i auconmotorn en större friktionsförlust, men den torde vara försumbar eftersom den har genom sitt rullande rotorhus extremt låg friktion.

Det är riktigt påpekat att i en vanlig kolvmotor behöver trycket byggas upp så snabbt som möjligt vid övre dödpunkten, men då förloras mycket värme till omgivande väggar i cylindern. Ju högre tryck och temperatur desto större blir värmeförlusterna.  Det kan man enkelt konstatera vid manuell start av exempelvis en motorsåg eller gräsklippare. Prövar man utan tändstift går det lättare att dra runt motorn än med stiftet i. Det beror på att kompressionsvärmet försvinner till cylinderväggarna. Annars skulle man inte känna någon skillnad eftersom det då upparbetade kompressionstrycket ger samma kraft tillbaka till kolven.

Fråga: Vid ett utdraget förbränningsförlopp hinner väl mer energi förloras genom omgivande väggar?

Svar:  Det beror på varvtalet och förbränningshastigheten. Auconmotorn har ett större varvtalsområde och hinner utföra ett effektivare arbete vid ett högre varvtal, jämfört med en vanlig motor.

Fråga: I en vanlig motor har inloppsgaserna en kylande verkan på motorn. Är det inte risk för att expandern överhettas när den egenskapen saknas hos auconmotorn?

Svar: Nej, hos auconmotorn sker en kylning genom ett utdraget expansionsförlopp. Man tar till vara värmeenergin i stället på så sätt. I den vanliga kolvmotorn sjunker den volumetriska verkningsgraden när färskgasen uppvärms. Dessutom har auconmotorn en unik inre kylning som andra motorer av rotorkolvtyp saknar. Motorns inre genomströmmas av den yttre luften som också kyler den ihåliga vingen genom dess kanaler. Se bild.

Fråga:   Det är väl bränsleceller med vätgas och eldrift som gäller i framtiden?   

Svar:  Det är inte säkert, kanske på lång sikt. BMW   och Ford satsar väldiga summor på vätgasdrift i vanliga kolvmotorer. Mazda använder vätgas i en Wankelmotor. Men vätgas torde vara framtidens energibärare under alla förhållanden. Så långt det går att bedöma i nuläget skulle auconmotorn kunna vara idealisk för vätgasdrift. I naturvårdverkets undersökning är 80% av svenska folket beredd att betala mer för varor och tjänster till företag som arbetar för att begränsa växthuseffekten. Alternativa motorer med en potential mot reducerade utsläpp torde därför vara intressant.

Fråga: Motorn påminner om braytonmotorn som inte har så hög verkningsgrad. På vilket sätt skulle auconmotorn vara bättre?

Svar: Braytonmotorn har en förbränningskammare mellan kompressor och expander. I auconmotorn sker förbränningen i expandern. Kraften påverkar då vingen direkt.

Fråga:  Wankelmotorn har haft väldiga problem med tätningarna. Har auconmotorn samma problem?

Svar:  Nej. Dess unika konstruktion med vingen fästad i rotorhuset gör att en tätning som motsvarar wankelrotorns hörntätning ej behövs.

Fråga: Går det att använda andra bränslen än petroleum?

Svar:  Ja, förutom bensin och dieselbränsle  torde man kunna använda vegetabiliska oljor. Det beror på att bränsleblandningen har längre tid på sig att förgasas under vägen från kompressor till expander.

Fråga:  Vingen kan väl inte sitta fast i rotorhuset. Den måste väl gå runt för att kunna bilda ökande och minskande volymer?

Svar:  Jo, den är fastskruvat dels mot cylindern och dels mellan gavlarna på vardera sidan om cylindern och bildar en roterande enhet som omsluter rotorn. Det här gör maskinen unik och ger flera fördelar.

1. Tätning av vingen elimineras.
2. Vingen går lätt att kyla när den utsätts för höga tryck och temperaturer.
3. Ingen "byrålådseffekt" mellan vingen och dess spår i rotorn.
4. Eftersom rotorn inte är belastad med något vridmoment är det extremt låg friktion i nämnda spår.

Fråga: Hur fungerar det variabla förbränningsrummet?

Svar:   Den inre rotorn har en inloppsventil som påverkas av en justerbar ventillyftare. Det gör att ventilen kan öppnas och stängas av yttre påverkan. Vingen hinner då förflytta sig kortare eller längre väg från tangeringslinjen och bildar då ett förbränningsrum med varierad volym. Den här egenskapen är väldigt fördelaktig vid delbelasting då man kan höja kompressionsförhållandet och få bättre verkningsgrad.